Svenskt varmblod
Svenskt varmblod är en hästras som har utvecklats i Sverige ur den svenska lanthästen främst för militärt bruk. I dagligt tal används ofta även begreppet svenskt halvblod. Rasen har både före och efter den militära avhästningen på talet alltid varit konkurrenskraftig i internationella tävlingssammanhang och är bland världens främsta tävlingshästar i grenarna hoppning, dressyr, fälttävlan och körning.
Egenskaper
Det svenska varmblodet ska vara välproportionerligt med ett finskuret huvud. Nosprofilen kan variera något men bör inte vara varken för inåtbuktande som hos araben, eller för utåtbuktande. Ögonen är klara och livliga. Ryggen ska vara lagom lång med väl markerad manke. Benen är långa och starka för att ge extra skjuts till deras hoppanlag. Deras goda rörelser har blivit uppmärksammade världen runt och har till och med fått begreppet &#;schwedengang&#; i Tyskland och är då benämning på en utmärkt vägvinnande trav.
Ur Avelsplanen för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen: &#;En varmblodshäst som är byggd för att naturligt bära sig i rätt form under ryttare och ha lätt för att utföra det arbete vi begär av
Den hästras som är den allra vanligaste hästrasen vid tävling i hoppning och dressyr är den svenska varmblodiga hästen eller internationellt kallad Swedish Warmblood (SWB). Även om det idag är vanligt att importera sporthästar från framförallt Tyskland, Holland och Belgien så är det svenska halvblodet som vi kallar vår svenska sporthäst både vanlig och eftertraktad i både vårt hemland och utlandet. En allsidig häst som lämpar sig till både tävling, skogsturer och ridskola.
Svenska varmblodets historia
Det svenska varmblodet har från början utvecklats ur den svenska lanthästen och då främst för bruk inom militären. Det svenska halvblodet som rasen också kallas har varit viktig och i toppskiktet i tävlingssammanhang både före och efter den militära ”avhästningen” på talet. Från början var det på talet då Sveriges hästavel försämrades som gjorde att staten reagerade. Man startade då en förening för remonthästar och staten införde regler för hästhållningen, framförallt satsade man på en god hingsthållning och dess kvalité. Man hade nu som mål att ta fram allsidiga samt hållbara hästar med ett gott temperament. Dessa hästar skulle både passa som remont inom militären men också för
Svenska varmblodiga hästen
| Svenskt varmblod | |
| Andra&#;namn | Svenskt halvblod |
|---|---|
| Ursprung | Sverige |
| Egenskaper | |
| Typ | varmblodshäst, undergrupp halvblodshäst |
| Mankhöjd | &#;cm |
| Färg | Alla färger är tillåtna inom rasen |
| Användning | Ridning |
Svenskt varmblod (förkortat SWB) är en hästras som har utvecklats i Sverige ur den svenska lanthästen främst för militärt bruk. I dagligt tal används ofta även begreppet svenskt halvblod. Rasen har både före och efter den militära "avhästningen" på talet alltid varit konkurrenskraftig i internationella tävlingssammanhang och är bland världens främsta tävlingshästar i grenarna hoppning, dressyr, fälttävlan och körning.
Historia
Under talet försämrades Sveriges hästavel avsevärt vilket fick svenska staten att reagera. En organisation för remonthästar startades och staten införde regler för hästavel och tyngdpunkten lades på hingsthållningen och dess kvalitet. Målet var nu att ta fram allsidiga, hållbara ridhästar med ett gott lynne som skulle passa som både remont för armén och för privatpersoner som använde hästarna för körning och ridning. Grunden var de gamla svenska lanthästarna so
Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen
Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen (ASVH) är den officiella avelsföreningen och upprätthåller stamboken för den Svenska varmblodiga hästen. Tillsammans med de 26 anslutna regionala avelsföreningarna arbetar man för att stärka aveln och marknadsföra den svenska varmblodiga hästen. Föreningen ansvarar för avelsvärdering av hingstar och ston genom bruksprov, fölbedömningar, treårstest och kvalitetsbedömning.
Stambok
Föreningen upprätthåller stamboken och utfärdar hästpass för hästar av rasen Svenskt varmblod, vilket regleras av EU-förordningar nr / om identifiering av hästar. Stamboken består av ett huvudavsnitt och en bilaga. Huvudavsnittet är indelat i Grundstambok och Riksstambok, vilka i sin tur är indelade i olika avdelningar. Hästens härstamning och meriter avgör om och i vilken del av stambokens huvudavsnitt den ska införas.[1]
Grundstambok
Moder till häst som införs i grundstambok skall finnas angiven på språngrulla för hingsten det aktuella betäckningsåret och med normal dräktighetstid angiven skall fölet vara rapporterat året efter.
Hä
.