Utbud Och Efterfrågan
En komplett guide till att förstå utbud och efterfrågan i affärsvärlden
Utbud och efterfrågan är de grundläggande krafter som driver vår ekonomi och formar de priser vi möter dagligen. Utbud avser hur mycket av en produkt eller tjänst som finns tillgänglig, medan efterfrågan är den nivå av önskan konsumenterna har för den. När en produkt är knapp men mycket eftertraktad tenderar priserna att stiga. Omvänt, när det finns ett överflöd av en produkt med begränsat intresse, sjunker priserna vanligtvis.
Dessa principer är inte begränsade till läroböcker—de påverkar alla. Företag förlitar sig på utbud och efterfrågan för att bestämma prissättningsstrategier, produktionsnivåer och lagerhantering. För konsumenter kan förståelsen av dessa dynamiker leda till smartare köpbeslut, som att veta när man ska köpa en produkt till dess mest överkomliga pris.
Slutligen avslöjar utbud och efterfrågan hur marknader anpassar sig till förändringar. Oavsett om det är den senaste tekniska prylen, säsongsbetonade produkter eller bostadspriser, förklarar dessa krafter de fluktuationer vi ser och hjälper oss att navigera ekonomin mer effektivt.
Vad är efterfrågan?
Efterfrågan ä
Senast uppdaterad:
Utbud och efterfrågan är två begrepp som används flitigt för att förstå hur en ekonomi fungerar. För att förstå begreppen brukar de vanligtvis illustreras genom en fri marknad med konsumenter och producenter, eller köpare och säljare.
För att rent praktiskt förstå hur sambandet mellan utbud och efterfrågan fungerar så brukar de vanligtvis illustreras grafiskt på det sätt som diagrammet ovan visar. Utbudet består av varor eller tjänster som producenterna har att erbjuda och vilka priser de kräver samtidigt som efterfrågan består i vad kunderna önskar köpa och hur mycket de vill betala. Vi ser att det finns ett pris (y-axeln) och en kvantitet (x-axeln). Är produkten på marknaden billig är fler konsumenter benägna att köpa, samtidigt som en prishöjning resulterar i att en mindre kvantitet efterfrågas. Detta illustreras genom att efterfrågakurvan lutar nedåt, vilket visar på ett negativt samband mellan pris och kvantitet. Tvärtom kan vi tänka oss att producenterna, alltså de som tillverkar och säljer varan eller tjänsten, vill ha så mycket pengar som möjligt för sina produkter. Det blir alltså attraktivare att sälja ju högre priset på marknaden är för den givna
Hur fungerar efterfrågekurvan?
Efterfrågekurvan visar marginalnyttan - hur mycket en konsument är villig att betala för att skaffa sig en vara eller tjänst. Motsvarande för utbud är utbudskurvan som visar marginalkostnaden - hur mycket en producent är villig att sälja ett nytt exemplar av varan eller tjänsten för, för att kunna täcka sina kostnader.
Läs mer
Därefter, hur räknar man ut utbudskurvan?
Rita in ett företags utbudskurva för varan i ett diagram. Ta fram marknadsutbudet på basis av företagets utbud och rita in det och marknadsefterfrågan för varan i ett annat diagram. Ta fram uttrycket för marknadsutbudet, beräkna jämviktspriset och jämviktskvantiteten och visa dessa i diagrammet. Vad är en Substitutvara och hur påverkar det elasticiteten på en vara? Korspriselasticitet eller korselasticitet (XED) är ett nationalekonomiskt mått som visar hur efterfrågan av en vara påverkas av en prisförändring av en annan vara. Substitutvaror har ett positivt värde och komplementvaror ett negativt.
Vad är det för skillnad på priskänsliga och Prisokänsliga varor?
Man säger då att varan är oelastisk, eller prisokänslig. Om förändringen i efterfrågan är större än förändringen i prise
Hur räknar man ut efterfrågans priselasticitet?
Efterfrågans priselasticitet
- dQ / dP. Derivatan av Q med avseende av P. Skulle lika gärna kunna skrivas Q' (P). Vi får fram derivatan genom att derivera efterfrågefunktionen (när den är skriven med Q som en funktion av P).
- P / Q. Priset delat med kvantiteten för just den punkten där vi vill finna elasticiteten.
Läs mer
Därmed, hur räknar man ut efterfrågan?
Exempel: Om priset på Pepsi stiger så ökar efterfrågan på Coca-Cola (efterfrågekurvan förskjuts till höger). Om priset på pasta stiger så ökar efterfrågan på potatis och ris. Komplement: Efterfrågan minskar om priset på en annan vara ökar, och vice versa. Därmed, hur räknar man ut inkomstelasticiteten? Inkomstelasticitet är ett nationalekonomiskt mått som visar hur efterfrågan påverkas av förändringar i inkomst. Inkomstelasticiteten räknas ut genom att dela den procentuella förändringen av den efterfrågade mängden med den procentuella förändringen av inkomsten.
Hur räknar man ut jämviktspriset?
Jämviktspris
| Qs | P |
|---|---|
| 0 | 0 |
| 5 | 2 * 5 = 10 |
| 14 | 2 * 14 = 28 |
| 20 | 2 * 20 = 40 |
.