Stammens uppbyggnad
Hos vissa trädslag har kärnveden en mörkare färgton än splintveden, till exempel hos furu, lärk och ek. Hos andra trädslag skiljer sig inte kärnvedens färgnyans från splintvedens, till exempel hos gran och silvergran.
Kärnved och splintved
Kärnved hos trädslag med mörk kärna har i regel bättre beständighet mot mikrobiell nedbrytning än kärnved hos trädslag med ljus kärna. Trots att det i vissa trädslag inte kan ses någon färgskillnad i veden finns det förekomst av kärnved som även den är mer beständig än splintveden. I det levande trädets kärnved ligger fuktkvoten mellan 30 % och 50 %. I splintveden ökar fuktkvoten från cirka 50 % vid kärngränsen till % ute vid barken.
Bild 1. Furu- och grankärna.
Bild 2. Tallens uppbyggnad.
Cellerna i kärnan är döda och en del har täppts till av hartser, vilket medför att de inte kan leda vatten och alltså har relativt låg fuktkvot, 30–50 %. Även splintvedens cel
Vril
Vril eller masurknöl (även i olika dialekter kallad "tjuk", "knos", "kosa" eller "knose") är en utväxt på träd, där träfibrerna går åt olika håll istället för att gå lodrätt. Denna defekt, som kallas masur, beror troligen på ett genetiskt fel, även om orsaken inte är helt utredd.[1] Masurvirke är mycket eftertraktat, eftersom det anses vackert och dessutom är mycket hårdare än normalt.
Masurknölar är vanligast förekommande hos björke (se masurbjörk).[2]
Ibland kallas vrilar felaktigt för ticka eller valk.
Se även
Källhänvisningar
Externa länkar
Trä
- Den här artikeln handlar om materialet. För byn Trä, se Trä, Svalövs kommun.
Trä eller ved är material som fås vid avverkning och bearbetning av träd (samt vissa vedartade gräs etc). Under större delen av mänsklighetens historia har det varit viktigt som bränsle och byggmaterial. Som virke använder man ofta trä som bearbetats till plank eller brädor; det används även för massatillverkning samt för att destillera fram olika tekniska produkter.
Egenskaper och ursprung
Xylem är den del av växten som transporterar vatten och mineral från rötterna, lagrar näringen som skapas i fotosyntesen och håller upp växten. Mellan 25&#; och 30&#; växtarter producerar trä, varav mellan 3&#; och 4&#; producerar trä som kan användas som material. De växter som blir trämaterial kan delas in i nakenfröiga växter (barrträd) och gömfröväxter(lövträd). Generellt kan man säga att de nakenfröiga växterna har mjukare trä och gömfröväxterna hårdare.[1]
Ved från lövträd och barrträd skiljer sig genom att barrträdens ved består av trakeider och lövträden också har kärl. Veden hos lövträd har olika cellstrukturer: bandporiga(exempel
.
.