SGU:s kartvisare visar landh&#;jningen
Sveriges geologiska undersökning (SGU) lanserar idag en ny kartvisare och nya öppna data, Strandförskjutningsmodell, som ersätter den tidigare produkten Strandlinjer som fanns i SGU:s Kartgenerator.
Strandförskjutningsmodellen bygger på ett stort antal strandförskjutningskurvor upprättade över olika delar av Sverige. Strandförskjutningskurvorna har sedan kombinerats med en modell för landhöjningen samt en digital höjdmodell med femtio meters upplösning.
SGU:s strandförskjutningsmodell visar en övergripande bild av den forntida fördelningen mellan hav och land samt även förändringar i sjöarnas utbredningar. Modellen ger en bra bild över den relativa förändringen av hav, sjö och land i ett regionalt perspektiv, men är inte avsedd för detaljerade studier, till exempel enskilda dalgångar eller liknande. Mer detaljerade studier kräver försiktighet och ingående förståelse för de osäkerhet som finns i de olika metoder som ligger till grund för modellen.&
Landhöjning
Allmänt:
En process genom vilken landområden som tidigare varit nedpressade av den stora inlandsisen för 10 år sedan höjer sig upp ur havet och kunde vara km tjock. Tyngden av inlandsisen tröck ner jordskorpan, som efter att isen smält nu sakta reser sig igen.
Landhöjningen är en process typisk för Östersjöregionen.
Den första beräkningen av landhöjningens storlek gjordes av Anders Celsius.
Landhöjning i Sverige:
Landhöjningen sker fortfarande och har sitt maximum på ungefär en meter per ett hundra år i de norra delarna av Bottniska viken och minskar sedan gradvis ju längre söder ut som man rör sig för att upphöra ungefär i höjda med Kalmar. I de södra delarna av Östersjöområdet upphörde landhöjningen redan för flera tusen år sedan och man har idag istället landsänkning och kan exempelvis hitta stenålderlämningar flera hundra meter ut från de flacka stränderna i Danmark.
Vid Höga Kusten så har landhöjningen haft störst effekt, där ligger den tidigare strandlinjen idag m över dagens strandlinje, och Mälaren är en tidigare havsvik som blivit avskild från havet till följd av landhöjningen. Även i Vättern märks landhöjningen, där man i norra delen har en landhöjni
Landh&#;jning – fr&#;n havsbotten till lersl&#;tt
På vissa platser i framför allt nordligaste Sverige utlöstes kraftiga jordbävningar i samband med att trycket från isen försvann.
Illustration: Anna &#;berg, SGU
I Sverige finns stora landområden som varit täckta av vatten men som genom landhöjningen torrlagts. Den högsta nivån i terrängen med strandmärken från havet eller Östersjöns olika stadier kallas den högsta kustlinjen. Nivån för denna kustlinje varierar i landet. De högsta nivåerna, närmare meter ovan dagens havsyta, finns i Ångermanland. I sydligaste Sverige ligger dock den högsta kustlinjen mindre än 20 meter ovan dagens havsyta.
Allt eftersom landet stiger exponeras tidigare
Landhöjning
Vad är landhöjning?
Med landhöjning menar vi här jordskorpans återgång till sitt jämviktsläge efter att ha varit belastad med kilometertjock is under den senaste istiden. Isen var tung och tryckte ner jordskorpan. När isen började smälta för ca 20 år sedan lättade trycket på jordskorpan och landet började höja sig. För ca 10 år sedan försvann den sista isen från Skandinavien. På grund av jordens trögflytande inre tar det dock mycket lång tid innan den återgått till sitt jämviktsläge. Hittills har vissa delar av landet höjt sig flera hundra meter och man räknar med att många tiotals meter återstår. Landhöjningen varierar och är störst i norra Sverige vid Bottenvikskusten (cirka 10 mm/år) och minst i Skåne (cirka 1 mm/år).
Observationer av landhöjningen
Landhöjningen kan studeras med vattenståndsobservationer. På förslag av Anders Celsius höggs vattenståndsmärken in i klippor och stenar längs kusten under talet. Celsius kunde inte avgöra om det var landet som höjdes eller vattnet som sänktes. Han kallade fenomenet för ”vattuminskning”.
Idag registreras vattenståndet med automatiska vattenståndsmätare. Landhöjningen kan även bestämmas med hjälp av andra typer av ob
.