Människans äldsta historia
Den upprätta människan erövrar elden
Ungefär 1,7 miljoner år utvecklades en ny art, Homo erectus, den upprätta människan. I år levde Homo erectus jämsides med Australopithecus. Men som vi sett tidigare dog Australopithecus ut och Homo erectus tog ensam över.
Under den tiden tog människan ännu ett nytt steg - hon lärde sig att kontrollera elden. Forskarna är oense om hur det gick till. En del tror att man fångade upp gnistor från stenar som slogs mot varandra eller att man fick eld genom gnida träbitar mot varandra. Andra anser att de tidiga människorna tog vara på elden genom att sticka torra grenar i skogsbränder eller lavaströmmar.
I miljoner år hade människans förfäder levt på Afrikas savanner. Nu blev det möjligt att ta sig till andra områden på jorden. Homo habilis levde i Afrika. I det varma klimatet där kunde människan överleva utan eld. Men skelett från Homo erectus har återfunnits även i kyliga områden i Europa och Kina. Utan elden skulle de aldrig kunnat överleva vintrarna på kalla, snöiga slätter.
Elden gav inte bara värme. Den kunde också användas för att steka kött, något som är ett nytt stort steg i människans utveckling. Köttet
Homo sapiens
Den första delen om människosläktet är baserat på biologi. Det förblev så under miljoner år innan det övergick till historia.
Homo sapiens är namnet på en av flera människoarter och då ingen annan av de ursprungliga människoarterna överlevt används homo sapiens ofta som synonymt med dagens människa, även om det är delvis felaktigt.
Det släkte som utgör människans härstamning har sitt ursprung 2,5 miljoner år tillbaka i tiden efter att ha utvecklats från ett apsläkte, Australopithecus. Efter först ha levt på den afrikanska kontinenten spred sig den tidiga människan norrut och in på den euroasiatiska kontinenten. I samband med att släktet blev utspritt på större områden uppstod nya arter: homo erectus i Asien för cirka 2 miljoner år sedan och homo neanderthalensis (neandertalare i dagligt språk) i Europa för cirka år sedan. Homo sapiens utvecklades långt senare; en del rön pekar på att det skedde någon gång för år sedan i södra delarna av den afrikanska kontinenten.
Vi kommer från Afrika
Hur vet man att människosläktet har sina rötter i Afrika? Genom kartläggning och analyser av dna är det konstaterbart att det finns betydligt mindre genet
Homo sapiens – den moderna människan – uppkom för omkring år sedan i Afrika. När de första moderna människorna lämnade Afrika för cirka 70 år sedan, vandrade de mot nya och okända kontinenter och spred sig med tiden över hela världen. Rekonstruktion av en av våra förfäder för ca 30 år sedan.
Vad är skillnaden mellan Homo sapiens och Homo sapiens sapiens?
Biologiskt definieras människan (ibland kallad den moderna människan) som primat av arten Homo sapiens, av vilken den enda nu levande underarten är Homo sapiens sapiens. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet Homo (människor).
På vilka sätt har Hominiderna ändrats under de senaste fyra miljoner åren?
Senare har man funnit material från ett tal individer av arten, daterade till 4,2–3,8 miljoner år. Skelettet tyder på att de gick upprätt, även om armarnas byggnad tyder på att de fortfarande rörde sig bland trädens grenar. Tänder och skalle var aplika, och mycket tyder på att arten var anfader till A.
Hur bodde Homo sapiens?
Små grupper av Homo sapiens har lämnat Afrika förut, i omgångar. Men under perioden 70 till 60 år sedan blir de många fler. Den här vandringen ut ur Afrika
Homo sapiens
Homo sapiens - den moderna människan - uppkom för omkring år sedan i Afrika. När de första moderna människorna lämnade Afrika för cirka 70 år sedan, vandrade de mot nya och okända kontinenter och spred sig med tiden över hela världen.
Bild: Sémhur
Rekonstruktion av en av våra förfäder för ca 30 år sedan.
Vi kommer från Afrika
De hittills äldsta kända fynden av Homo sapiens presenterades i tidningen Nature i juni Paleontologen Tim White vid Berkeleyuniversitet i Kalifornien ledde utgrävningar i Etiopien och fann tre kranier (skallar) som bedöms vara år gamla. Dateringen är mycket säker eftersom fynden gjorts mellan lager av två vulkaniska bergarter. De tidigare äldsta fynden av den moderna människan är cirka år gamla. Fynd av Homo sapiens förekommer ytterst sällan i fossila lager äldre än år.
Kranierna från Etiopien kommer från två vuxna och ett barn, långa och kraftiga människor. Dessa hjärnskålar är stora och väl utvecklade. Men bakskallarna visar spår av tidigare människoarters skallform. På samma plats fann forskarna fragment av ytterligare sju människor.
Nära kranierna låg fossiler av buffel, flodhäst och antilop. Dessutom ingick jaktvapen oc
.