Vad hände maj 1915

Top 20 begivenheder i år

Her er en liste over de 20 mest betydningsfulde begivenheder fra året

  1. Første Verdenskrig: Krigen fortsætter med intensitet, involverer mange nationer globalt.
  2. Slaget ved Gallipoli: Starter i april og ender i januar ; centrale slag under Første Verdenskrig.
  3. Lusitania torpederes: Den britiske passagerdamper bliver torpederet af en tysk ubåd den 7. maj, hvilket dræber næsten 1, mennesker.
  4. Genocide af Armenierne: Ottomanske myndigheder begynder med systematisk udryddelse af armeniere.
  5. Den første giftgasangreb: Tyskland bruger giftgas mod Allierede tropper ved Ypres, Belgien i april.
  6. Albert Einstein præsenterer sin relativitetsteori: Den generelle relativitetsteori bliver præsenteret.
  7. Italien træder ind i krigen: Italien erklærer krig mod Østrig-Ungarn i maj.
  8. Boghvervelsen af Dardanellerne: Et mislykket forsøg af de allierede på at sikre denne vigtige stræde.
  9. Slaget ved Loos: Et stort slag i september-oktober, hvor britiske styrker prøver at bryde igennem de tyske linjer.
  10. Panama-Pacific International Exposition: En verdensudstilling åbner i San Francisco for at fejre åbningen af Panamakanalen.
  11. Zimmermann-telegrammet: Et he

    Wikipedia:Dagens händelser/Maj

    1 maj

    1 maj

    Första maj (se bild), Marshallöarnas nationaldag

    Namnsdag: Valborg (Sverige)  Valborg (finlandssvenska)

    Denna dag i historien:

    2 maj

    2 maj

    Namnsdag: Filip, Filippa (Sverige) Vivan, Vivi, Vivian (finlandssvenska)

    Denna dag i historien:

    3 maj

    3 maj

    Världsdagen för pressfrihet, Polens nationaldag

    Namnsdag: John, Jane (Sverige) Linus, Vincent (finlandssvenska)

    Denna dag i historien:

    4 maj

    4 maj

    Namnsdag: Monika, Mona (Sverige) Rosita, Rosa (finlandssvenska)

    Denna dag i historien:

    5 maj

    5 maj

    Cinco de Mayo (Mexiko), Europadagen (Europarådet)

    Namnsdag: Gotthard, Erhard (Sverige) Melissa, Miranda, Melinda, Melina (finlandssvenska)

    Denna dag i historien:

    6 maj

    6 maj

    Namnsdag: Marit, Rita (Sverige) Freja, Frej, Frejvid (finlandssvenska)

    Denna dag i historien:

    7 maj

    7 maj

    Namnsdag: Carina, Carita

    (MCMXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

    Händelser

    Januari

    Februari

    Mars

    April

    • 15 april
      • Den svenska regeringen försöker genom skärpta bestämmelser få bukt med de allt vildare spekulationerna i livsmedel och stävja den illegala exporten, främst till Tyskland.[2]
      • Jess Williard, USA slår Jack Johnson, USA på KO i e ronden i Havanna och blir därmed förste vite tungviktsvärldsmästaren i boxning på fem år.[4]
    • 22 april – Stridsgas används för första gången av tyskarna i slaget vid Ypres[4], vilket hejdar oförberedda allierade styrkor.
    • 24 april – Turkarna inleder det armeniska folkmordet, där 1,5 miljoner armenier dödas.
    • 25 april – Allierade trupper landstiger på Gallipolihalvön i Osmanska riket, men blir besegrade[1].
    • 26 april – Ett hemligt avtal, det så kallade Londonavtalet, ingås mellan Italien, Storbritannien och Frankrike där Italien av västmakterna garanteras framtida landförvärv.
    • Armeniska folkmordet

      Armeniska folkmordet eller folkmordet betecknar de systematiska massakrer och övergrepp som drabbade armenier och andra kristna minoritetsgrupper i osmanska imperiet i skuggan av första världskriget. Inom forskningen anger man att mellan 1 och 1,5 miljoner armenier, cirka assyrier/syrianer/kaldéer/araméer och lika många greker dog i övergreppen. Folkmordet betecknas numera som en del av framkomsten av dagens Turkiet, en nationalstat som föddes ur resterna från ett högst heterogent imperium, det Osmanska riket.

      Bild: National Archives of Norway

      Mänskliga kvarlevor efter en massaker Det mesta av skeletten har med tiden sköljts bort av floden (Eufrat).

      Milletsystemet i det Osmanska riket

      Vid början av talet började det en gång mäktiga Osmanska riket att visa tydliga tecken på förfall. Vid den här tiden var riket fortfarande ett multietniskt och multireligiöst imperium. Det osmanska systemet byggde dock på det så kallade milletsystemet i vilket imperiets undersåtar indelades enligt deras respektive religionstillhörighet. Icke-muslimer fick utöva sin religion i utbyte mot extra skatter samtidigt som de var underordnade muslimer i de officiella samma

      .