ga om det bör införas ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen om domstolarna.2 När det gäller frågan om normkontroll står regeringsformens bestämmelse om lagprövning i centrum för Grundlagsutredningens uppdrag. Lagprövningsrätten, som tidigare hade utvecklats i praxis, är sedan år reglerad i 11 kap. 14 § regeringsformen. Bestämmelsen innebär att en domstol eller annat offentligt organ som finner att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller en annan överordnad författning eller att den stadgade ordningen i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, inte får tillämpa föreskriften. Om det är riksdagen eller regeringen som har beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.
Utformningen av det svenska normkontrollsystemet har sedan början av talet behandlats av bland annat Folkstyrelsekommittén (SOU ), Fri- och rättighetskommittén (SOU ) och Demokratiutredningen (SOU ). Uppenbarhetsrekvisitet och frågan om en författningsdomstol har vidare vid upprepade tillfällen aktualiserats i riksdagens konstitutionsutskott. I direktiven till Grundlagsutredningen hänvisas till ett tillkännagivande från kon
DOMSTOLS LAGPRÖVNINGSRÄTT
AV DOCENTEN GUSTAF PETRÉN
Frågan huruvida domstolarna äga pröva lagligheten resp. grundlagsenligheten av folkrepresentationens beslut är en frågeställning som besvarats olika i skilda länder. Den anglosachsiska världens båda huvudländer kunna lämna exempel på två diametralt motsatta lösningar. I England, som överhuvud icke äger någon skriven konstitution, gäller, att parlamentet är fullt suveränt vid utövande av sin lagstiftningsmakt. Domstolarna kunna icke ifrågasätta riktigheten av dess avgörande. I USA finner man en motsatt anordning, i det grundlagen anses innebära att domstolarna skola pröva invändningar som gå ut på att ett av de lagstiftande organen fattat beslut är oförenligt med USA:s konstitution. På den europeiska kontinenten kunna som representanter för de båda huvudlinjerna nämnas Frankrike, resp. Förbundsrepubliken Tyskland. I det förra landet kunna domstolarna icke ingå på prövning av författningsenligheten av parlamentets beslut, medan enligt den västtyska författningen t. o. m. en särskild domstol, Bundesverfassungsgericht, inrättats för att pröva grundlagsenligheten av bl. a. parlamentsbeslut.1
Hur är nu läget i Sverige? F
Hur skyddas vi från politiska beslut som strider mot regeringsformen?
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det är en intressant tillika viktig frågeställning du kommer med!
Jag tänkte lägga upp mitt svar på så vis att jag går igenom i princip alla skydd som finns för den så kallade fri- och rättighetskatalogen i regeringsformens andra kapitel, i händelse av att en odemokratisk kraft stiftar en sådan lag i riksdagen som du beskriver, eller om regeringen utfärdar en sådan förordning. Detta är inte ämnat att vara en rangordning av skyddens betydelse utan bara en uppräkning.
Domstolarnas lagprövningsrätt
Om en domstol finner att en lag eller annan föreskrift står i strid mot grundlag eller annan överordnad författning får inte föreskriften tillämpas av domstolen. Särskild hänsyn ska bl.a. tas till att grundlag går före lag i normhierarkin (11 kap. 14 § regeringsformen). Det rör sig här om en konkret lagprövning och inte en abstrakt sådan. Det innebär att det endast i det konkreta målet som är för handen kan bortses från en lag eller annan föreskrift som står i strid mot grundlagen. Det går alltså inte att få till en självständig prövning av lagens fö
Lagprövningsrätt
Lagprövningsrätt syftar på en domstols behörighet att pröva rådande lagstiftnings giltighet. Det finns principiellt två huvudtyper av lagprövning: abstrakt och konkret.
- Abstrakt lagprövning innebär att en domstol tar ställning till en lags grundlagsenlighet i sig själv utan att lagen behöver ha tillämpats (möjligen som krav på att den senare ska kunna tillämpas). Effekten om lagen anses strida mot grundlag -&#;eller annan överordnad författning, t ex traktaträtt - kan vara att den underkänns och inte kommer kunna tillämpas, tolkas konformt med överordnad författning eller ogiltigförklaras. Ibland innebär ogiltigförklarande även att lag en nullifieras, dvs. ogiltigförklarandet har verkan fram och bak i tiden. Ett ofta åberopat fall är Tyskland, där den abstrakta normprövningsrätten (abstrakte Normenkontrolle) utövats av den tyska författningsdomstolen Bundesverfassungsgericht.
- Konkret lagprövning tar sikte på lagens tillämpning i ett enskilt fall, vanligen efter klagan från en person som berörs, som har s.k. talerätt (locus standi). Effekten blir inte att lagen upphävs utan endast att den inte tillämpas i det enskilda fallet. Den vidare rättsli
.