Interaktionen mellan byggnad och människors beteende undersöks
Byggsektorn i EU står för 40 procent av den totala energianvändningen. För att minska miljöpåverkan genomförs energieffektiviserande renoveringar, som att byta fasad, fönster eller energiförsörjningssystem. Dessa åtgärder garanterar dock inte hållbar energianvändning om inte byggnaden också används energieffektivt. Forskare vid Umeå universitet undersöker därför interaktionen mellan energieffektiviserande renoveringar och människors beteenden.
– För en hållbar omställning måste vi förstå hur energieffektiviserande åtgärder påverkar människorna som bor eller arbetar där, och hur deras beteende i sin tur påverkar effekten från renoveringarna, säger Weizhuo Lu, projektledare och forskare vid Umeå universitet.
Tidigare studier inom området har inte gett tillräckliga insikter om sambandet mellan energieffektiviseringar och mänskligt beteende, eftersom de har analyserat byggnader och beteenden efter att åtgärderna redan genomförts. I den här studien närmar sig forskarna istället frågan i en experimentell laboratoriemiljö.
Projektet startade i augusti och avslutas i december Det leds av forskare vid Umeå universite
När det gäller energieffektivitet i ett hus är U-värdet och isoleringstjockleken två kritiska faktorer som påverkar värmeförlusterna och därmed husets energiprestanda. Men vad betyder dessa begrepp egentligen, och hur kan de hjälpa dig att välja rätt isolering för ditt hem? I denna artikel förklarar vi vad U-värde och isoleringstjocklek innebär och hur de kan tillämpas i praktiken.
Vad är U-värde?
Definition:
U-värdet är ett mått på hur väl en byggnadsdel (som en vägg, ett tak eller ett fönster) släpper igenom värme. Det uttrycks i enheten W/m²K (Watt per kvadratmeter per Kelvin) och indikerar hur mycket värme som förloras per kvadratmeter vid en given temperaturdifferens mellan inomhus- och utomhusmiljön.
Hur tolkar man U-värdet?
Ju lägre U-värde, desto bättre isolering. Ett lågt U-värde innebär att byggnadsdelen behåller mer värme, vilket leder till lägre energiförbrukning för uppvärmning.
Exempel på U-värden:
- Ett oisolerat fönster kan ha ett U-värde på upp till 5,0 W/m²K.
- Moderna fönster med dubbelglas kan ha ett U-värde på cirka 1,2 W/m²K.
- Välisolerade väggar kan ha U-värden så låga som 0,15–0,30 W/m²K beroende på byggnadsstandard.
Vad är isoleringstjocklek?
Värmeledningskoefficient (lambda) – vad är det och varför spelar det någon roll?
Vad är värmeledningskoefficienten?
Lambdakoefficienten (λ) är ett värde som beskriver materialets förmåga att leda värme . Ju lägre värde denna parameter har, desto bättre värmeisoleringsegenskaper hos materialet och minskningen av värmeförlusten . Exempel på isoleringsmaterial som har låg värmekoefficient är mineralull och polystyren , PIRvärmeisoleringsskivor eller polyuretanskum . Det är värt att komma ihåg att värmeledningskoefficienter (λ) och värmeöverföringskoefficient (U) är två olika parametrar som används inom termodynamik och konstruktion, även om de är relaterade. Den grundläggande skillnaden:
- Värmekonduktivitetskoefficient (λ) avser ett enskilt material och beskriver hur ett givet material leder värme;
- Hanat överföringskoefficient (U) gäller för hela partitionen och tar hänsyn till alla lager och ytterligare processer, såsom termiskt motstånd på ytan.
Exempel: flerskiktsvägg För en vägg bestående av tegel, mineralull och gips:
- Värmeledningskoefficienten (λ) kommer att vara annorlunda för tegel, mineralull och gips.
- Överföringskoefficienten
Olika värmeprinciper för värmare
Vägguppvärmning fungerar på en annan princip än konventionell uppvärmning. Man gör en åtskillnad mellan följande tekniker och handlingssätt:
- Konvektionsvärme
- Strålningsvärme
Funktionell princip för konvektionsvärme
Med konvektionsvärme värms rumsluften. Detta är också principen för konventionell uppvärmning med vanliga radiatorer. Nackdelen här är att bokstavligen hela rumsluften måste värmas upp för att få en mysig känsla av värme.
Funktionell princip för strålningsvärme
Strålningsvärmen är annorlunda. Här används en princip som redan användes i kakelugnar. Värmen strålar ut genom den stora ytan. Rumsluften värms inte upp utan snarare värmer strålningsvärmen föremål och levande varelser som den möter.
Konvektionsvärme kontra strålningsvärme
Detta har också fördelen att inte hela rumsluften behöver värmas upp. Detta är framför allt ett matteproblem. Om rumsluften värms upp ytterligare på vintern från en rumstemperatur på 18 grader kostar varje ytterligare värmegrad med konventionell konvektionsuppvärmning cirka sex procent mer energiförbrukning.
Strålningsvärme som vägguppvärmning för gamla byggnader
Särskilt den gamla byggnaden, som
.