SKUA - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Hur kan vi som pedagoger skapa en undervisning som stärker både språk och ämneskunskaper hos alla elever? Hur kan vi dra nytta av flerspråkighet och skapa en lärmiljö där språk är nyckeln till förståelse och framgång? Den här föreläsningen erbjuder inspiration, konkreta verktyg och modeller som hjälper dig att utveckla ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – från de tidiga åren i förskolan till skolframgång.
Vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) handlar om att integrera språkutveckling i undervisningen för att stödja både förståelse och ämneskunskaper. Genom att undervisa i både ämnets innehåll och språk får eleverna möjlighet att utveckla skolspråk parallellt med vardagsspråk, något som är avgörande för framgång. Flerspråkighet ses som en tillgång, och arbetssättet skapar en lärmiljö där eleverna känner sig inkluderade och motiverade. Detta är inte bara gynnsamt för elever med svenska som andraspråk utan stärker lärandet för alla. Med hjälp av praktiska verktyg och modeller kan du som pedagog skapa en dynamisk och
Vanor hindrar lärare att lära av varandra
Kollegialt lärande är ett sätt för lärare att utveckla undervisningen tillsammans. Men kollektiva vanor kan sätta käppar i hjulet för förbättringar, enligt en studie vid Örebro universitet.
&#x; Vi visar att det finns en stark vana bland lärare att jobba individuellt, säger forskaren Frida Harvey.
För drygt tio år sedan lanserade Skolverket fortbildningsinsatsen Matematiklyftet, som riktades till mattelärare med målet att förbättra undervisningen. Motorn i satsningen var så kallat kollegialt lärande, se faktaruta.
Begreppet lever kvar i den svenska skolan och forskare vid Örebro universitet har nu undersökt hur det fungerar i praktiken. Underlaget till studien är observationer och intervjuer med lärare på sex grundskolor i Örebro kommun.
&#x; Vi kan konstatera att det finns kollektiva vanor som hindrar lärare att utveckla sitt sätt att undervisa på ett systematiskt sätt, säger forskaren Frida Harvey i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Undervisning p
Forskningsbaserad kunskap som redskap för undervisningsutveckling
Sammanfattning
Reflektioner från praktiken är en texttyp där lärares hantering av didaktiska utmaningar i den egna undervisningen står i centrum. Syftet med texttypen är att lärare ska kunna få möjlighet att dela med sig av vetenskapligt grundade reflektioner om hur den egna praktiken kan utvecklas. Men vad innebär det att reflektionerna är vetenskapligt grundade? Ett sätt att se på det är att didaktiska kunskaper och andra användbara forskningsresultat används som redskap för att adressera didaktiska utmaningar med syftet att göra undervisningen mer framgångsrik. I artikeln ger vi exempel på lärare som gjort detta och hur de kommunicerat sina erfarenheter.
Reflektioner från praktiken är en texttyp i ATENA Didaktik där lärare delar med sig av hur de använt didaktik eller annan vetenskapligt grundad kunskap som stöd för att hitta nya vägar i undervisningen. I förra numret beskrev vi detta som ett artikelformat för lärare som vill dela kritiskt prövade erfarenheter [1]. Där diskuterade vi vad som kännetecknar denna artikeltyp och hur man kan tänka när man skriver dem. I denna artikel vill vi fördjupa resonemanget
FoU-programmet Fokus undervisning pågick Under tre år arbetade lärare, rektorer och skolledare från fem deltagande skolhuvudmän tillsammans med forskare från Göteborgs universitet med fokus på undervisningsutveckling. Målet var att vända perspektivet och börja inifrån, från kärnan.
I den här rapporten beskrivs arbetet i programmet och de resultat som framkommit. De deltagande huvudmännen skriver om sina processer, vilka resultat och effekter de ser och vilka lärdomar de har fått med sig. I en uppföljande text görs en analys av dessa utvecklingsprocesser från Ifous perspektiv. I forskargruppens avsnitt ges dels en teoretisk inramning till den samverkan som har pågått i programmet, dels en sammanfattning av preliminära resultat och slutsatser om lärares och rektorers undervisningsutveckling och pedagogiska ledarskap.
Rapporten publicerades i samband med FoU-programmet avslutande seminarium Elevernas behov som katalysator för undervisningsutveckling som hölls 29 maj
Läs rapporten Fokus undervisning &#; Att utveckla undervisning inifrån och ut här.
Ytterligare dokumentation och publikationer finns på programmets hemsida.
.
Forskningsbaserad kunskap som redskap för undervisningsutveckling
Sammanfattning
Reflektioner från praktiken är en texttyp där lärares hantering av didaktiska utmaningar i den egna undervisningen står i centrum. Syftet med texttypen är att lärare ska kunna få möjlighet att dela med sig av vetenskapligt grundade reflektioner om hur den egna praktiken kan utvecklas. Men vad innebär det att reflektionerna är vetenskapligt grundade? Ett sätt att se på det är att didaktiska kunskaper och andra användbara forskningsresultat används som redskap för att adressera didaktiska utmaningar med syftet att göra undervisningen mer framgångsrik. I artikeln ger vi exempel på lärare som gjort detta och hur de kommunicerat sina erfarenheter.
Reflektioner från praktiken är en texttyp i ATENA Didaktik där lärare delar med sig av hur de använt didaktik eller annan vetenskapligt grundad kunskap som stöd för att hitta nya vägar i undervisningen. I förra numret beskrev vi detta som ett artikelformat för lärare som vill dela kritiskt prövade erfarenheter [1]. Där diskuterade vi vad som kännetecknar denna artikeltyp och hur man kan tänka när man skriver dem. I denna artikel vill vi fördjupa resonemanget
FoU-programmet Fokus undervisning pågick Under tre år arbetade lärare, rektorer och skolledare från fem deltagande skolhuvudmän tillsammans med forskare från Göteborgs universitet med fokus på undervisningsutveckling. Målet var att vända perspektivet och börja inifrån, från kärnan.
I den här rapporten beskrivs arbetet i programmet och de resultat som framkommit. De deltagande huvudmännen skriver om sina processer, vilka resultat och effekter de ser och vilka lärdomar de har fått med sig. I en uppföljande text görs en analys av dessa utvecklingsprocesser från Ifous perspektiv. I forskargruppens avsnitt ges dels en teoretisk inramning till den samverkan som har pågått i programmet, dels en sammanfattning av preliminära resultat och slutsatser om lärares och rektorers undervisningsutveckling och pedagogiska ledarskap.
Rapporten publicerades i samband med FoU-programmet avslutande seminarium Elevernas behov som katalysator för undervisningsutveckling som hölls 29 maj
Läs rapporten Fokus undervisning &#; Att utveckla undervisning inifrån och ut här.
Ytterligare dokumentation och publikationer finns på programmets hemsida.
.