Goda exempel visar huvudfaktorer för att stödja social innovation
För att visa framgångsfaktorer för långsiktig social förändring och undvika fallgropar, har 35 goda exempel av Mötesplats Social Innovation och inom det europeiska projektet BuiCaSuS. Exemplen beskriver metoder, verktyg och tillvägagångssätt som organisationer i Frankrike, Lettland, Spanien och Sverige använder för att stödja sociala innovationsprocesser.
Sverige och Europa står inför komplexa sociala utmaningar, till exempel social exkludering och segregation. Social innovation anses av många beslutsfattare och andra som en användbar metod för att tackla komplexa samhällsutmaningar och för att arbeta för ett hållbart samhälle. Hur kan vi skapa socialt innovativa lösningar på dessa utmaningar, med många perspektiv och partners? Och hur får vi lösningarna att hålla över tid?
Det europeiska konsortiet och projektet Building Capacity for a Sustainable Society (BuiCaSuS) arbetar med att hitta svar på dessa frågor. Ett sätt är att presentera metoder, verktyg och tillvägagångssätt, av hur organisationer kan stödja sociala innovationsprocesser men även hur det är möjligt att stödja på samhällsnivå.
35 goda exempel
Barnens ställning måste stärkas inom sociala barn- och ungdomsvården
Nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården har överlämnat sin slutrapport till barnminister Åsa Regnér. Idag bloggar Marie Hugander Juhlin, auktoriserad socionom och barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige, om de brister som påträffats och de förslag till åtgärder som samordnaren presenterar.
Den sociala barn-och ungdomsvården har ett särskilt ansvar att tillgodose barns rätt till skydd och stöd. Under flera år har socialtjänsten signalerat att man har svårt att klara av det uppdraget. I sin slutrapport tar den nationella samordnaren upp ”brister i hur man tillgodoser barnens rättigheter” som ett av tre identifierade huvudproblem för den sociala barn och ungdomsvården i Sverige idag.
Slutsatsen är att det krävs ett långsiktigt strukturellt förändringsarbete som i grunden skapar god förutsättningar för en fungerande social barn- och ungdomsvård. Det huvudsakliga förslaget i slutrapporten – Barnets och ungdomens reform – har som syfte att inspirera och leda till långsiktig och hållbar utveckling. Barn och familjer ska ges utrymme att vara delaktiga i frågor som rör den egna fram
Socialt kapital – en nyckel till att frst samhllsutmaningar
Malin Eriksson tänkte under många år att hon skulle bli sjuksköterska och arbeta internationellt, men så blev det inte trots en avslutad vårdlinje på gymnasiet. Universitetsstudier var ingen självklarhet, men hennes stora intresse för människor och samhällsfrågor förde henne till Socionomprogrammet vid Umeå universitet.
–Det var helt klart rätt utbildning för mig, säger Malin Eriksson, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet.
Tidigt på Socionomprogrammet kände hon ett stort intresse för strukturella frågor och det samhällsinriktade förebyggande sociala arbetet till skillnad från det mer individ- och behandlingsinriktade psykosociala arbetet.
Jag tänkte att kan man förändra de sociala miljöerna så kan man också skapa bättre förutsättningar för människor att vara sig själva och känna sig inkluderade.
– Det grundar sig nog i en fascination jag alltid h
Om nya socialtjnstlagen
Enligt det nya lagförslaget ska socialtjänsten:
- Arbeta mer förebyggande: Nå ut till människor innan problem uppstår eller växer. Erbjuda snabbare och enklare insatser utan behovsprövning.
- Bedriva verksamheten i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet: Den hjälp som erbjuds ska baseras på bästa tillgängliga kunskap om vad som kan göra mesta möjliga nytta för individen.
Systematisk och löpande uppföljning behöver bli tydligare och gälla för samtliga av socialtjänstens verksamhetsområden. Den nya lagen är fortsatt en målinriktad ramlag, vilket innebär att den ger övergripande regler, ramar och principer, men kommunerna kan anpassa lösningar efter behov och lokala förutsättningar.
Hitta stöd och vägledning på Kunskapsguiden
Kunskapsguiden syftar till att bidra till kunskapsutveckling inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvård genom att nationellt samla och underlätta för professionen att använda bästa tillgängliga kun
.