Stress och autism
Stressar personer med autism mer än andra?
Det finns inga tydliga svar på den frågan, men många som har autism är extra stresskänsliga. Hur gör man för att undvika stress – och vad kan man göra för att gå ner i varv när stressen ändå får hjärtat att dunka och tankarna att flimra? I ett digitalt panelsamtal diskuterade vi stress med fyra medlemmar i Autism Sverige: Nicko Blomqvist i Västerbotten, Karin Österman i Närke, Svante Lingärde i Skåne och Turid Eriksson i Dalarna.
Turid berättar att hen blir mycket stressad i miljöer med mycket folk.
– Speciellt om jag måste fatta beslut utan att riktigt veta hur det är och hur det ska bli. Framför allt om jag ansvarar för andra än mig själv. Ett exempel är när Turid är i ett köpcenter med sina två barn och måste fatta många beslut. Mycket intryck i kombination med krav på prestation ger kraftigt stresspåslag.
– Att förbereda mig hjälper bara delvis. Ofta händer något oväntat såsom att hamburgerrestaurangen är stängd eller har slut på nuggets, som är det enda ena barnet äter. Då får vi pausa och hitta en ny plan innan vi alla tre blir upprörda.
Svante känner igen sig i Turids berättelse.
– Att behöva preste
When I was little, there were so many things I couldn’t tolerate: high-pitched noises; the sight of certain fruits or of wet socks (which made me think of how horrible they felt); sunlight; fluorescent lighting in shopping malls; the smell of peanut butter and other foods.
As an adult, I’m not quite so bad. Sound is still a huge issue, particularly around the dinner table and at night. Too much time in a shop is likely to send me back to bed. And I still have to cut the tops off of every pair of socks I wear. I’m not alone; over 96 percent of autistic children report hyper- and hypo-sensitivities in multiple domains,1 and sensory differences often continue into adulthood.2
While a lot of people have aversions to particular sounds, sights, smells, tastes, or physical sensations, the way in which autistic people experience negative sensory input is at a level that can be hard to describe to non-autistic people. It’s also at a level that makes it not just unpleasant to be in certain situations or in contact with particular substances, but completely impossible.
When I hear someone scraping their plate, I don’t just hear it; I feel it with every fibre in my body. I feel it i
Ett interventionsprogram baserat på ESDM för barn med autism ger föräldrar ökad kunskap och stärker deras förmåga att guida barnet i utvecklingen av samspel och kommunikation
Autism är en avvikelse i hjärnfunktionen med symptom som uppträder tidigt i livet. Barn med autism har svårigheter i utvecklingen av social kommunikation och interaktion samt begränsningar i beteende och intressen. De flesta som får diagnosen autism i barndomen har kvarstående svårigheter i vuxen ålder. Forskning har visat att tidiga interventioner har en positiv påverkan på bland annat barnets språk, kognition och den adaptiva förmågan.
I en nyligen publicerad studie har en forskargrupp vid Gillbergcentrum studerat ett interventionsprogram baserat på Early Start Denver Model (ESDM) för de yngsta förskolebarnen med autism. Resultaten visade att föräldrar som deltagit i interventionerna inte bara rapporterade en ökad kunskap om autism utan också ökad känsla av ”empowerment”.
I den kvalitativa studien, som nyligen publicerades i Frontiers in Child and Adolescent Psychiatry, intervjuades 14 föräldrar till förskolebarn som diagnostiserats med autism. Studien genomfördes i ett område i Göteborg,
Hjärnavbildning avslöjar skillnader i hjärnan vid autism
Serotoninsystemet har setts som en möjlig ledtråd till de skillnader i hjärnans funktion som ses vid ASD. Serotonin är en signalsubstans som har en viktig funktion i hjärnan genom att reglera vitt skilda fysiologiska, emotionella och kognitiva processer. Den fungerar även som tillväxtfaktor under hjärnans utveckling.
PET för hjärnavbildning
Tidigare studier har visat att många personer med ASD har förhöjda nivåer av serotonin i blodet. Mindre hjärnavbildningsstudier har påvisat lägre nivåer av serotonintransportören 5-HTT, ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Dessa har inte kunnat bekräftas.
I den nya studien har forskarna använt en hjärnavbildningsteknik, PET (positronemissionstomografi) för att undersöka skillnader i nivåerna av serotonintransportören 5-HTT hos 15 personer med ASD (11 män och 4 kvinnor) och 15 matchade kontrollpersoner utan ASD.
Serotoninsystemets betydelse för ASD
Studien visar att personer med ASD har lägre koncentration av serotonintransportören i hjärnbarken och flera andra delar av hjärnan, bland annat i hjärnstammen som förmedlar signaler mellan storhjärnan, lillhjärnan, ry
.