Det menar Ola Andersson, arkitekten som gått in i debatten med nya boken ”Hitta hem”.
Varför ger sig en arkitekt in ?i bostadsdebatten?
[ Annons ]
– Jag skulle vilja vända på frågan. Varför är det så få som yttrar sig? Arkitekten sitter med en pusselbit som inte andra har koll på. Men det är få arkitekter som liksom jag står helt fria. Är man anställd på ett större arkitektkontor är det inte så populärt och risken finns att man stöter sig med uppdragsgivare.
I din bok lägger du stort ansvar på kommunerna i Stockholm, och du menar att de inte vill bygga mycket för att hålla markpriset uppe.
– Alla kommuner i länet har sedan slutet av talet åtminstone haft prognoser för hur befolkningen ska öka, så det är ingen överraskning, men bevisligen har politiken inte haft ambitionen att bygga mycket. I Stockholms stadshus betraktar de marken i första hand som ett sätt att finansiera annan verksamhet och inte som ett medel att få till stånd så många bostäder som möjligt. Då är det förstås bra att bara släppa ifrån sig lite mark i taget för att inte dumpa priset.
Det låter som en ?konspiratorisk analys.
– Kanske det, men Stockholm har mark- och planmonopol och kan själva styr
De höga husen i Stockholm är i dagsläget fåtaliga och inget av de kan väl knappast kallas för skyskrapor. Och de som finns följer den så kallade “Stockholmsåsen” som sträcker sig i en spikrak linje från Folksamhuset vid Skanstull i söder, via Söder torn på Medborgarplatsen, fortsätter över Hötorgsskraporna i city och slutar till sist med Wenner-Gren Center i slutet av Sveavägen i norr. Men varför ser huvudstadens skyline så annorlunda och låg ut i jämförelse med andra större städers?
Stockholm är en gammal stad, även i europeiska mått mätt och det har en rik historia sedan den anlades på talet. Sedan dess har kristendomen med sina många kyrkor, stormaktstiden med ståtliga slott och byggnader, industrialismen med ikoniska stationshus och industrilokaler som gasklockorna, utbildningsväsendet med gymnasie- och högskolebyggnader samt förvaltningsorgans säten som rådhuset och stadshuset präglat stadens skyline och sträcker sig över takåsarna.
Men vad hindrar egentligen stadsutvecklingen från att träda in i en era av skyskrapor och ett ännu mer pulserande innerstadsliv? Det finns många som vill se att stadsutvecklingen tar en ny väg men vägen mot en stadsbild med höga hus som torn
Under kommande år kan bostadsbristen i Stockholm förvärras av flera skäl. År förutspådde Boverket minskat byggande av bostäder och det var inte en alltför vild gissning. Samma år så kunde vi ju konstatera att nybyggnationen i Sverige gick ner med över 30 procent.
Samtidigt så är det just nu rekordmånga bostäder till salu vilket har med den ekonomiska utvecklingen att göra.
En bostadsmarknad för köpare
Just nu är bostadsmarknaden till köparens fördel eftersom utbudet av bostäder är stort. Även om du hittar debästa bolåneräntan just nu, så kommer det att vara dyrare än tidigare. Fast ökad kostnad för lån skulle då kanske kunna motverkas av en bostadsmarknad som inte rör på sig och därmed är till köparens fördel.
Nya bostäder är på gång och Stockholm har flerabyggprojekt planerade under kommande månader och år. Dessutom jobbar man ju med spännande projekt som att stärka den biologiska mångfalden i olika stadsdelar. Det kan ju tänkas öka livskvalitet i berörda områden och kanske också få viss betydelse för hur kraven på bostadsbyggen kommer att se ut i framtiden.
Är det brist på bostäder i Sverige?
Stor fokus ligger ju på den upplevda bostadsbristen och att man inte
Kommunerna flaggar för stopp i bostadsbyggandet
Samtidigt som det är bra att kommunerna skruvar ner sina förväntningar är det naturligtvis oroande med tanke på den långsiktiga bostadsförsörjningen och länets tillväxt, säger Nanny Andersson Sahlin, utvecklingsledare i bostadsförsörjningsfrågor på Länsstyrelsen.
Varje år svarar landets kommuner på Boverkets bostadsmarknadsenkät med frågor om bostadsförsörjning och prognoser kring hur mycket som kommer att byggas under året. Länsstyrelsen sammanställer svaren och kvalitetssäkrar enkäten genom intervjuer med länets 26 kommuner.
Årets bostadsmarknadsenkät visar att det råder bostadsbrist i hela länet förutom i Nykvarn och Nynäshamn. Framför allt är det brist på större bostäder som fyror eller större. Det efterfrågas generellt bostäder med rimliga boendekostnader och många kommuner efterfrågar även fler ettor.
Kommunerna i Stockholms län bedömer att det kommer att byggas 11 bostäder under Det är nästan en halvering av förra årets prognos på 22 bostäder. Dock byggdes det bara 7 bostäder under , enligt SCB.
Specialbostäder efterfrågas – men byggs inte
Av de bostäder som kommunerna planerar för i år är endast specialbostäder anpa
.